Igår berättade en kär vän att hon är gravid. Tårarna rann när hon berättade att hon själv bara vetat om det i en vecka och att det känns så konstigt och pirrigt och overkligt och läskigt och...ja, ni vet!
Resten av kvällen delade vi andra med oss av våra gravid-minnen. Så himla mysigt att resa tillbaka i tiden och minnas den där känslan i början, innan man vågat berätta för någon. Oron, nervositeten, det euforiska tillstånd man nästan blir förbannad på när man ser det lysa i alla gravid-ansikten.
(förlossningar, illamående, bäckenbottentjafs och annat ont lämnade vi till att prata om en annan gång...!)
Idag är mina äggstockar helt bananas och hela min själ skriker efter en till bebis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar